Nordkorea den 20 januari 2020
Nordkorea har legat etta på World Watch List sedan 2002, och är alltså det värsta landet för kristna att leva i. Personkulten kring Nordkoreas ledare ger inte utrymme för någon annan tillbedjan och har lett till en extrem nivå av förföljelse mot kristna i landet. Timothy Cho är född och uppvuxen i Nordkorea, men har flytt landet.
– Jag trodde verkligen att Kim Il-sung var min förfader och alla nordkoreaners gud, säger han.
Här berättar han om sina egna erfarenheter:
Det finns mellan 30 till 50 000 monument till familjen Kims ära i Nordkorea, där Kim-familjen betraktas som gudar.
Jag föddes i Nordkorea i slutet av 1980-talet, när landet var strängt kontrollerat för att bevara den personkult som omgav nationens ledare, familjen Kim. I likhet med alla nordkoreanska medborgare, betraktade jag familjen Kim som gudar och omfamnade dem i mitt hjärta.
Redan som mycket liten bad jag mina föräldrar att ta med mig till Kim-statyerna, jag till och med grät om jag kunde se minsta dammkorn på dessa. (Det uppskattas att det finns mellan 30 000 och 50 000 monument till familjen Kims ära i Nordkorea, red. anm.) När Kim Il-sung, farfar till den nuvarande ledaren Kim Jong-un, dog den 7 juli 1994, grät jag hela dagen. Jag trodde verkligen att han var min förfader och alla nordkoreaners gud.
Uppfattningen att familjen Kim är gudomlig har gradvis minskat sedan 1990-talet, särskilt bland oss som utgör den tredje generationen under denna familj. När vi växte upp och gick i förskolan fick vi fri lunch, och innan vi åt tackade vi familjen Kim. Vi trodde att så länge de levde skulle vi aldrig behöva bekymra oss för mat. De var ju gudar och skulle ta hand om oss.
Men senare, under de första åren i grundskolan, såg vi att några av våra klasskamrater inte kunde komma till skolan därför att de inte hade någon mat. De åt giftigt gräs i sin desperation att hitta något att äta. Vi samlade ihop bröd, ris och potatis för att ge till dem.
Men det var bara början. Situationen blev bara värre och värre, och till slut levde jag också på gatan utan något att äta. Om familjen Kim var gudar, hur kunde de lämna oss att svälta ihjäl? Nordkoreas millenniegeneration har förstått att det inte är familjen Kim som hjälper dem att överleva – det är den svarta marknaden.
Kristendom ses som förräderi
Trots den uppenbara skillnaden mellan vad nordkoreanerna är lärda att tro om familjen Kim och vad de verkligen upplever, förväntas de ändå tro på familjens absoluta auktoritet. Det finns ingen plats för kristendom eller någon annan tro som hävdar att det finns en högre makt än familjen Kim. Det finns inte ens någon fredad plats där människor ens kan diskutera ämnet. Detta är en av orsakerna varför det är så farligt att vara kristen i Nordkorea.
Många lärdomar från Bibeln tillskrivs familjen Kim. Ett exempel påminner ”Tio principer för Partiets unika ideologi”, om de tio budorden i Bibeln. Att påstå att detta kommer från Bibeln och inte från familjen Kim betraktas som högförräderi.
Efter att jag skickats tillbaka till Nordkorea 2004, var den första fråga vi fick: ”Gick ni till någon kyrka i Kina och bad?” Mannen som stod bredvid mig nekade till att ha gått i kyrkan i Kina. Men när polismannen kom närmare, blev han rädd och berättade vilken kyrka han gått till och hur många som brukade besöka söndagsgudstjänsterna. Han blev våldsamt misshandlad, och blodet som strömmade från hans huvud fick oss andra att darra.
Vad spelade dessa frågor för roll för polisen? De kunde ju bara sätta oss i ett fångläger och låta oss dö. Men det var en demonstration av Nordkoreas pågående krig mot kristendomen.
Polismannen ställde nästa fråga: ”Var finns er gud? Om han är här, varför räddar han er inte när jag slår er? Vår käre ledare är er gud. Han är det nordkoreanska folkets ledare och gud.” Kristendomen ses tydligt som ett hot mot personkulten kring familjen Kim.
Minns inte sin mor
Jag är inte den ende som har sett hur desperat den nordkoreanska regimen försöker utrota kristendomen. Jag träffade en annan nordkoreansk flykting i Storbritannien, och hon berättade sin historia: ”När jag flydde från Nordkorea till Kina var det kristna missionärer som tog hand om oss. En dag när vi firade gudstjänst i kyrkan, kom plötsligt den kinesiska polisen in. Min son, min dotterdotter och jag lyckades fly genom en gömd utgång. Men min dotter arresterades framför ögonen på sin tvååriga dotter. Min dotter skickades tillbaka till Nordkorea på grund av sin kristna tro, och sedan skickades hon till ett fångläger. Vi har inte hört av henne sedan dess. Min dotterdotter minns knappt sin mor.”
Hennes dotterdotter är nu i tjugoårsåldern och hon uppfostrades av sin mormor. Den nordkoreanska regimen kompromissar inte med kristendomen eller med kristna. Blir de upptäckta så kommer de arresteras och dödas.
Kristendomen ses inte bara som ett hot mot personkulten runt familjen Kim; den sägs också påverka den nationella säkerheten. Regimen påstår att Amerika använder kristendomen som vapen för att förstöra deras socialistiska land. Detta bekräftas av den brittiska Independent Review for the Foreign Secretary on Support for Persecuted Christians: “Staten knyter kristen tro till Väst, och speciellt till USA, på ett sätt som gör gällande att kristendom utgör en nationell säkerhetsrisk.”
Förföljelsen kan inte vara för evigt
Nordkoreas förföljelse av kristna är inget nytt påfund. Den började tidigt i det moderna Nordkorea i samband med delningen av Korea vid slutet av andra världskriget 1945. Familjen Kim införde snabbt en struktur i Nordkorea som uteslöt yttrandefrihet, tankefrihet och religionsfrihet och som rättfärdigade straff i form av tortyr, avrättning, tvångsarbete, försvinnanden och svält.
Och detta fortsätter än i dag. Det finns omkring 250 000 människor i stängda samhällen, fångläger, fängelser och arbetsläger i Nordkorea. De utgör en procent av befolkningen! Av dessa är mellan 50 000 och 70 000 kristna.
Kristna i Nordkorea har tre möjligheter:
Men trots allt detta: Gud har makt att bryta genom mörkret hos den mest tyranniska regimen på jorden. Vi får inte sluta att be eller upphöra stötta de praktiska behoven hos Nordkoreas underjordiska kristna, som förmedlas genom Open Doors medarbetare. Tack vare vår frihet kan vi skicka mat och mediciner som ger fysisk styrka, och vi kan ropa ut ett ”Amen” som ger andlig styrka till de hemligt kristna i Nordkorea. Våra böner måste fortsätta tills förföljelsen upphör.