Centralasien den 31 maj 2022
Ruslan är en församlingsledare från Centralasien. Han och hans familj har förföljts genom fysiska attacker och vandalisering av familjens hem. Men trots det fortsätter han att arbeta bland kristna med muslimsk bakgrund på avlägsna platser i sitt land.
Ruslan har arbetat med husförsamlinagr i Centralasien i mer än 16 år.
Ruslan* kör en diskret bil och anländer oftast sent på natten. Han är själv kristen i hemlighet och vill inte utsätta de kristna han möter för fara. Han vet att när de kristna öppnar sina dörrar för att dela med sig av evangeliet riskerar de att även bjuda in förföljelsen till sina hem.
Ruslan har varit involverad i församlingsarbete i mer än sexton år. Tillsammans med ett team arbetar han för att nå ut till kristna med muslimsk bakgrund som bor i byar på landsbygden. Ruslan och hans medarbetare träffas vanligtvis i husförsamlingar och ägnar tre dagar åt att ge uppmuntran och stöd. Att predika evangeliet är också en viktig del av varje besök.
– När vi tillber gör vi det under tystnad, vi klappar inte i händerna för att undvika att dra uppmärksamhet till oss. Vi sitter bara tillsammans vid ett bord som om vi dricker te.
Att mötas som kristna i området är mycket riskabelt.
– Det är absolut nödvändigt att du är en seriös och stabil kristen om du ska öppna ditt hem i din by. Du öppnar ditt hem med risk för att bli förföljd, säger Ruslan.
Som en växande våg
Ruslan beskriver förföljelsen som en växande våg. Den börjar i liten skala och ökar sedan. Ruslan vet av egen erfarenhet. Hans syster var den första som blev kristen. Förföljelsen började med deras mamma, som helt vände sig emot Ruslans systers omvändelse. Hon skrev till lokaltidningen om kyrkan de gick till och anklagade församlingen för att vara en sekt som tog hennes barn ifrån henne. Hon försökte hindra församlingen på alla tänkbara sätt, till dess att hon slutligen ”såg ljuset” och själv blev kristen. Ruslan följde snart i hennes fotspår. Då bröt alla Ruslans närmaste släktingar kontakten med honom och hans familj.
Dottern misshandlades i skolan
Ruslans barn utsattes också på grund av familjens tro. Ruslans dotter började dela evangeliet med sina klasskamrater, som alla var muslimer. De uppmanade henne att sluta och sade: ”Vi är inte intresserade och vill inte lyssna.” Men hans dotter fortsatte ändå, till dess att hon släpades ut på gatan, misshandlades och lämnades i snön. Därefter varnade de henne: ”Om du inte slutar kommer vi att bränna dig i ansiktet med syra.” Ruslan tvingades flytta sin dotter till en annan skola.
Sedan attackerades familjens hem ett antal gånger, bland annat krossades deras fönster vid ett flertal tillfällen. Han fick också två varningar från myndigheterna som sa att han skulle sluta med sin verksamhet.
Svårt att begrava de kristna
Något som är känslomässigt påfrestande för de kristna är när de inte får begrava sina döda.
– Som jag sa så verkar vi i ett område på landsbygden och det går inte en dag utan att vi utsätts för förföljelse. De låter till exempel inte kristna begravas på en muslimsk kyrkogård eftersom byborna säger att det skändar deras döda. Så även om en person kommer från den byn är det inte möjligt att bli begravd där, eftersom hela byn har förbjudit det.
Open Doors började hjälpa Ruslan för tretton år sedan genom lokala samarbetspartners. Han bjöds in till en pastorskonferens i Centralasien vilket blev början på en stark relation som finns kvar än idag.
Förbön och ekonomiskt stöd viktigt
Ruslan är mycket tacksam för hjälpen han får från Open Doors och dess understödjare. Genom den blir det möjligt att sprida evangeliet till byar i avlägsna områden. Ett exempel är när muslimska ledare i en av byarna upptäckte att några av byborna hade konverterat till kristendomen. Enligt Ruslan gav de tre befallningar som skulle göra livet outhärdligt för de kristna: De kristna barnen fick inte längre gå till skolan, det var förbjudet för deras boskap att äta samma gräs som muslimernas boskapsdjur, och de fick inte vatten till att vattna sina odlingar. Med andra ord ingen chans till överlevnad. Ruslan vände sig till Open Doors för att få hjälp.
–Ni hjälpte dessa kristna att överleva genom den svåra tiden. Några fick hö, andra fick vatten, och andra fick symaskiner eller andra verktyg som hjälpte dem att kunna tjäna pengar. Vår församling är fattig. Det vi inte kunde hjälpa till med kunde ni ge dem.
Läs mer:
30 år sedan Sovjetunionen föll – Historisk tillbakablick