Webbplatsen använder cookies. Genom att använda vår hemsida accepterar du vår användning av cookies OK
Uzbekistan den 17 november 2021
Mer än 2 000 människor sitter fängslade i Uzbekistan på grund av sin religiösa övertygelse. Enligt en amerikansk rapport är de religiösa fångarna bland annat anklagade för innehav och spridning av olaglig litteratur.
Uzbekistans huvudstad Tasjkent.
USA:s kommission för internationell religionsfrihet (USCIRF) släppte under hösten en rapport med fokus på religiösa och politiska fångar i Uzbekistan. I rapporten konstaterar författarna att anklagelserna om ”att ha försökt störta den konstitutionella ordningen, innehav av eller distribution av olaglig litteratur, eller medlemskap i en olaglig organisation” inskränker religionsfriheten, samvetsfriheten och yttrandefriheten. Anklagelserna bryter även mot Uzbekistans egen konstitution och flera internationella människorättsfördrag som Uzbekistan har undertecknat.
Enligt rapporten har många av de religiösa fångarna suttit i fängelse i mer än 20 år, vilket gör att "Uzbekistans religiösa fångar tillhör de som har de längsta religionsrelaterade straffen i världen".
När Shavkat Mirziyoev 2016 blev president släppte han mer än hälften av de religiösa fångar som hade fängslats under hans föregångares, den muslimske presidenten Karimovs, ledarskap. Majoriteten av dem var fristående muslimer och andra som ansågs motsätta sig regimen. Få kristna hade fängslats under den här perioden. Däremot utsattes "hundratals av dem för polisrazzior och böter".
Mirziyoev ansågs vara en förnyare när han tillträdde, men när det antogs en ny religionslag tidigare i år fanns de flesta av de gamla reglerna kvar. Det är till exempel fortfarande förbjudet att dela sin tro med andra och det krävs ett statligt tillstånd för religiös verksamhet. Under Mirziyoevs styre har även pressfriheten minskat och restriktioner har införts för sociala medier.
