Ukraina den 1 mars 2022
Protestantiska kristna och andra minoriteter på Krimhalvön, en region i sydöstra Ukraina som är kontrollerad av Ryssland, upplever ett ökat förtryck. Det är en negativ utveckling, efter den nedgång i antalet åtal som skedde under coronapandemins första år 2020. Det uppger den norska nyhetssidan Forum18.
En kyrka på Krimhalvön (foto: pixabay).
Enligt Forum18 finns 23 dokumenterade åtal under Yarovaya-lagarna, även kallade "antimissionärslagarna", som infördes av Ryssland efter att Krimhalvön hade ockuperats 2014. Fyra av dessa fall gällde medlemmar i House of the Potter, en protestantisk kyrka på sydvästra delen av Krimhalvön. Pastorn, Evgenii Kornev, och en kyrkomedlem dömdes till böter för att ha lett gudstjänster. En annan kyrkomedlem dömdes till böter två gånger för att ha deltagit i gudstjänsterna. Domarna baseras delvis på bevis som har samlats in från kyrkans kanaler i sociala medier.
Kyrkan har hamnat i konflikt med myndigheterna tidigare. Under årens lopp har några av dess medlemmar och pastorn åtalats enligt lagen som kriminaliserar "ryssar som bedriver missionsverksamhet" för att de har talat med människor, delat ut flygblad och sjungit vid en busshållplats.
Ännu inte rysk lag i utbrytarrepubliker
I februari gjorde Rysslands säkerhetstjänst en razzia mot en liten protestantisk kyrka på östra Krim, för att kontrollera att församlingen håller sig till Rysslands religionslag. Tillslaget ledde till att en kyrkomedlem bötfälldes för att ha delat ut flygblad till två kvinnor som inte var medlemmar i kyrkan.
En ökad press på protestantiska kyrkor märks av även i de självutnämnda republikerna Donetsk och Luhansk. Situationen där, och i resten av Ukraina, skiljer sig dock från systemet på Krimhalvön, enligt Rolf Zeegers, analytiker på Open Doors World Watch Research.
– Även om Ryssland har bekräftat både Luhansk- och Donetskfolkrepublikens självständighet, så har landet ännu inte annekterat dem och därför gäller inte Rysslands religionslag, inklusive anti-missionärslagen, här. Men med det sagt kan myndigheterna i dessa republiker stifta sina egna religionslagar, och rapporter från förra året visar att de ibland går längre i sina åtgärder mot vissa trossamfund än vad Ryssland gör, förklarar Zeegers.
Skillnader mot Sovjetunionen
Zeegers drar samma slutsats som många andra analytiker gör: Ryssland arbetar för att återupprätta sitt forna imperium som förlorades när Sovjetunionen upplöstes 1991.
– I efterdyningarna fick Ukraina och 13 andra före detta sovjetstater självständighet, men under årens lopp har Ryssland långsamt börjat bryta mot den. Detta sker exempelvis i Georgien och Belarus och man är uppenbarligen villig att gå i krig för att uppnå detta.
Visionen är dock inte att återskapa vad det forna Sovjetunionen var, menar Zeegers.
– Vi kommer inte att få se ett fullständigt återupplivande av Sovjetunionen med dess ateistiska ideologi som orsakade allvarlig förföljelse av kyrkor, inklusive den rysk-ortodoxa kyrkan. Den nuvarande regimen är nationalistisk och vill att Ryssland ska återvända som en världsmakt och återupprätta den nationella stolthet som bröts 1991.
Zeegers fortsätter:
– Putin bygger upp en nära relation med den ortodoxa kyrkan vilket var fallet under tsartiden. Det finns alltså också en skillnad mellan Sovjetunionen och den nya ryska världen.
Religionsfriheten hotas i Ryssland
Men det finns också likheter, som kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat när det gäller religionsfrihet.
– Sovjetunionen var en totalitär stat och Ryssland har alltmer rört sig i den riktningen under de senaste åren. Inga oberoende tänkare tillåts, som till exempel fallet med oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, och precis som i det gamla Sovjetunionen är övervakningen och kontrollerna omfattande.
Jehovas vittnen, som ses som en "extremistgrupp" och är förbjuden sedan 2017, har utsatts för intensiv förföljelse och Zeegers tror att andra trosgrupper och samfund också kan förvänta sig restriktioner framöver.
– För närvarande har vi redan Yarovaya-lagarna, men det kan mycket väl vara möjligt att mer restriktiva lagar kommer att antas.
Enligt WWL 2022 klassas förföljelsen av kristna i Ryssland som allvarlig, och landet fick i den senaste undersökningen 56 poäng. Ukraina finns inte med bland länderna på WWL och PWC (Persecuted Watch Countries).
Läs mer:
