Internationellt den 10 februari 2021
World Watch List 2021 som släpptes nyligen visar att förföljelsen av kristna påverkades starkt av coronakrisen. Diskriminering vid nödhjälp, svårt för pastorer att försörja sig, ökad övervakning i Kina och press från kriminella i Latinamerika är några exempel.
Kristna i Indien får nödhjälp genom Open Doors samarbetspartner.
Pandemin har förvärrat läget för miljontals kristna över hela världen, som redan tidigare lever under sociala och ekonomiska missförhållanden. Pandemin har blivit som en katalysator för dolt motstånd mot kristna, som nu kommer fram i dagen i form av diskriminering och näthat.
I Indien har cirka 80 000 kristna, som fått hjälp av Open Doors samarbetspartners, rapporterat att de har nekats att ta del av samhällets utdelning av livsmedel under nedstängningen. Liknande exempel finns bland annat i Vietnam, Centralasien, och Jemen. Coronakrisen har även påverkat livssituationen för präster, pastorer och kyrkoledare. Många har ingen fast lön, utan förväntas försörja sig genom ekonomiskt stöd från församlingsmedlemmarna. När kyrkornas verksamhet stoppades sjönk gåvorna med runt 40 procent, enligt ledare i länder från bland annat Egypten och Latinamerika.
För en del kristna i områden söder om Sahara och i Latinamerika har pandemin inneburit en mindre press att delta i lokala riter och festivaler, men samtidigt har den för andra konvertiter inneburit att de har tvingats hålla sig hemma tillsammans med anhöriga som är mycket avvisande till deras kristna tro. Denna utsatthet inom hemmet har speciellt drabbat kvinnor och barn från minoritetsgrupper.
Kina hävdar att landet har agerat kraftfullt för att begränsa covid-19, men de stränga restriktionerna har samtidigt slagit hårt mot Kinas 97 miljoner kristna. Det handlar om en omfattande övervakning, digital spårning och ansiktsigenkänning som går rakt in i säkerhetstjänstens databas. Även församlingar som är anslutna till den godkända Tre själv-rörelsen har mött strängare bevakning och beordrats att upphöra med att sända gudstjänster online. En registrerad kyrka har rapporterat att den förbjöds att öppna igen efter pandemin. Orsaken var att prästen hade hållit en predikan, som handlade om hjältar under pandemin och som först skulle ha godkänts av myndigheterna, vilket inte hade skett.
I Mexico har kampen för att begränsa coronaspridningen hindrat myndigheterna i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Präster och pastorer från både katolska och protestantiska kyrkor riskerar utpressning, att hamna i bakhåll, rånas, beskjutas och till och med dödas om de utmanar narkotikahandeln. I gerillakontrollerade områden på landsbygden i Colombia har kristna pastorer tvingats vara med och bevaka vägspärrar för att förhindra smittspridning. Detta har sedan påverkat pastorernas trovärdighet gentemot sina församlingar.
Spridningen av hinduisk nationalism i Indien och islamsk nationalism i Turkiet gör livet allt svårare för kristna i de båda länderna. I Indien attackeras både kristna och muslimer av folkmassor, som anser att de religiösa minoriteterna inte passar ihop med det hindunationalistiska budskapet ”För att vara indier måste du vara hindu”. Utländska medel till kyrkosamfund och kristna organisationer, som till exempel driver sjukhus och skolor, stoppas av de indiska myndigheterna.
I Turkiet stärker president Erdogan den turkiska nationalismen, bland annat genom att göra om Hagia Sofia till en moské igen. Byggnaden var först en katedral, därefter en moské och sedan 1930-talet har den använts som ett museum. Turkiets inflytande sprids även bortom dess gränser, vilket främst märks i stödet till Azerbajdzjan, i konflikten med Armenien om den stora kristna enklaven Nagorno-Karabach. Under konflikten har armeniska och kaldeiska kristna i Turkiet hotats och misshandlats. Det visar hur sekelgamla religiösa motsättningar kan blossa upp igen.
I Sahelregionen söder om Sahara får den islamistiska extremismen ökat inflytande på grund av orättvisor och fattigdom. Jihadisterna utnyttjar bräckliga stater och sprider propaganda, rekryterar anhängare och utför attacker. I Afrika söder om Sahara har våldet mot kyrkan ökat med upp till 30 procent jämfört med året innan. Under rapporteringsperioden för WWL 2021 attackerade beväpnade fulanimän hundratals nigerianska byar, där majoriteten av invånarna var kristna. Norra delen av Nigeria är särskilt osäkert, och olika delar av Boko Haram, militanta Fulani-grupper och andra kriminella gäng utnyttjar situationen. Även i Kamerun skapar Boko Haram och dess utbrytargrupp ISWAP oro. Förra året låg de bakom cirka 400 våldsincidenter i norra Kamerun, vilket är en ökning med 90 procent jämfört med året innan. 234 av attackerna riktades mot civila.
En talesman för UNHCR har rapporterat att centrala Sahel (Mali, Burkina Faso och Niger) är centrum för världens snabbast växande flyktingkris. I Burkina Faso har en miljon människor flytt på grund av torka, men också på grund av våld. Under det senaste året har islamister fortsatt att attackera kyrkor, som resulterat i tiotals dödsoffer.
Sudan har avskaffat dödsstraffet för apostasi (att lämna islam). Landets nya konstitution garanterar religionsfrihet, den överger sharialagarna och fråntar islam statusen som statsreligion. Visserligen är det lättare att ändra en konstitution än att ändra ett kulturellt mönster, och det finns en hel del motstånd mot så pass stora förändringar, men livet för Sudans 6 procent kristna har förbättrats. Ett exempel är att en domstol har förklarat åtta kyrkoledare oskyldiga till anklagelser som har hängt över dem under tre år.
En grupp unga muslimer i Irak, som överlevde Islamiska statens ockupation av Mosul, har sedan 2017 frivilligt arbetat med att röja upp i förstörda kyrkor och hem. De har sagt att de vill uppmuntra kristna som har flytt att återvända, eftersom dessa har en djupt rotad historia i den delen av Mellanöstern.
