Ukraina den 25 februari 2022
Torsdagen den 24 februari gick Ryssland in med militära styrkor i grannlandet Ukraina, vilket gör att kyrkorna nu måste omorganisera sig.
– Kyrkan har inte glömt vad det innebär att bli förföljd, konstaterar Yarsolav "Slavik" Pyzh, ordförande för landets baptistiska seminarium, och hänvisar till tiden i Sovjetunionen.
En bibel på ryska.
Den protestantiska kyrkan i Ukraina har inte glömt hur det är att bli förföljd och man har därför förberett sig inför Rysslands invasion. Innan Ryssland inledde sitt anfall hade kyrkorna i Ukraina planerat för ett annat scenario. I värsta fall tänkte man sig att Ryssland skulle invadera landets östra delar. Pyzh berättar för Christianity Today att det därför fanns en beredskap för detta bland kyrkorna i landets västra delar.
– Kyrkorna hade en överenskommelse. De som ligger i den västra delen av Ukraina ... meddelade sina bröder och systrar i andra delar av Ukraina att om något händer så kommer vi att öppna våra hem och våra kyrkor för er.
Planen var att baptistkyrkorna i östra Ukraina skulle gå under jorden, om Ryssland skulle ta kontroll över den delen av Ukraina.
– Det är viktigt att förstå den historiska erfarenheten av att tidigare ha lytt under Sovjetunionen. Kyrkan har inte glömt vad det innebär att bli förföljd. Så jag tror att vi kommer att parera, omorganisera och fortsätta göra det som vi alltid har gjort, nämligen att predika evangeliet, säger Pyzh.
Splittrad kultur
Situationen i Ukraina är komplex. Landet blev självständigt från Ryssland för drygt 30 år sedan, men har aldrig varit en stat som kännetecknats av en likhetskultur. I stället finns tydliga skiljelinjer mellan de etnisk-religiösa grupperna, enligt Elizabeth Kendal, internationell människorättsaktivist och analytiker.
– Nordvästra Ukraina består i huvudsak av etniska ukrainare som talar ukrainska och är katoliker och ukrainsk-ortodoxa. De sydöstra delarna är till övervägande del etniska ryssar, rysktalande och rysk-ortodoxa.
Tusentals döda sedan 2014
Ända sedan 2014 har påtryckningarna blivit allt kraftigare mot de protestantiska kyrkorna i Ukrainas östra region Donbas. De regeringsfientliga protesterna har med stöd från Ryssland växt till ett uppror i de bägge provinserna Donetsk och Luhansk, där rebeller så småningom lyckats etablera självutnämnda och oberoende republiker.
Kriget mellan de rysslandsstödda separatisterna och regimen i Kiev har genom åren fått miljontals människor att fly från sina hem. Konflikten har dödat minst 14 000 människor och orsakat en stor humanitär kris i området.
I november förklarade Europeiska Evangeliska Alliansen (EEA) provinsen Donbas som det område i Europa "där kyrkan lider mest" på grund av alla konflikter och kränkningar av religionsfriheten.
Krav på registrering
Myndigheterna i de bägge självutnämnda republikerna har infört regler som kräver att religiösa organisationer måste registrerar sig. Men att följa dessa regler har visat sig vara extremt svårt för andra kyrkor än de som är allierade med Moskvas patriarkatortodoxa kyrka. En lista från december 2019 visar att av de 195 religiösa organisationer och kyrkor som har ansökt om registrering hos myndigheterna i Luhansk, har inga protestantiska församlingar beviljats tillstånd.
– Precis som under Sovjetunionens tid används kravet att registrera verksamheten hos myndigheterna för att tillåtas bedriva kristna aktiviteter. Utan registrering får man inte tillgång till gas, el eller vatten – vilket i praktiken omöjliggör kyrklig verksamhet, säger Rolf Zeegers, förföljelseanalytiker på Open Doors World Watch Research.
”Ge rättsligt erkännande av samtliga kyrkor”
I juni förra året stängdes tre kyrkor av myndigheterna i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk. Utöver det fick flera församlingar sina byggnader konfiskerade. I augusti beslutade en domstol i Folkrepubliken Luhansk att böcker skrivna av Charles Spurgeon och Billy Graham skulle placeras på en lista över förbjuden "extremistisk" litteratur.
Eftersom de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk inte har erkänts officiellt av det internationella samfundet, annat än av Ryssland, är de heller inte bundna av internationell människorättslagstiftning. Open Doors uppmanar enligt en talesperson ”alla parter att aktivt skydda religionsfriheten, vilket inkluderar att erkänna och skydda alla kristnas rätt – ortodoxa och icke-ortodoxa – att samlas och tillbe fritt, privat eller offentligt".
– Vi uppmanar myndigheterna i samtliga regioner att ge ett rättsligt erkännande av samtliga kyrkor oavsett registreringsstatus eller storlek, så att de kan fungera fredligt med lika tillgång till alla resurser, säger personen.
Dyster prognos för kyrkor i Donbas
Förföjelsen av kristna i Ryssland klassas som allvarlig, enligt World Watch List 2022, och landet fick i den senaste undersökningen 56 poäng. Ukraina finns inte med bland dessa länder. Rolf Zeegers konstaterar att situationen kommer att förbli svår för protestantiska kyrkor i Donbas.
– Det ryska erkännandet av republikerna i Luhansk och Donetsk kommer att uppmuntra rebellerna att fortsätta sin praxis. När Ryssland dessutom annekterat dessa två rebellområden kommer rysk lagstiftning så småningom att tillämpas, precis som i fallet med Krim-halvön, säger han.
Peter Paulsson, generalsekreterare för Open Doors Sverige, tror inte att Ryssland kommer att nöja sig med Luhansk och Donetsk.
– Ambitionsnivån ser ju för tillfället ut att vara mycket större än så, säger han.
