Webbplatsen använder cookies. Genom att använda vår hemsida accepterar du vår användning av cookies OK
Internationellt den 19 oktober 2021
Civila aktörer ligger bakom de flesta mord som är religiöst motiverade, enligt en ny rapport. Dock sker dessa mord ofta i tyst samförstånd med en statlig aktör. Det innebär att staten också har ett ansvar, enligt författarna till rapporten.
Ett av de mer kända hädelsefallen är dödsdomen mot Asia Bibi i Pakistan. Efter åtta år i dödscell frikändes hon av Högsta domstolen i landet. Här tillsammans med guvernören Salmaan Taseer, som mördades 2011 för sitt stöd till Asia Bibi.
Förra året hade tolv länder dödsstraff för brott som hädelse och apostasi (avfall från islam). Alla länder utom ett återfinns på World Watch List 2021. Men enligt den nyligen publicerade rapporten ”Att döda i Guds namn: statssanktionerade kränkningar av religionsfrihet”, använder stater andra sätt än de juridiska när det behövs.
Säkerhetstjänster, folkmassor och extremister bakom mord
Bland annat sker religiöst motiverade mord genom säkerhetstjänster, som agerar utanför de juridiska spelreglerna. I till exempel Nigeria och Jemen händer det att personer dödas när de är häktade, eller försvinner genom att de rövas bort. Det sker även mord genom civila, till exempel en folkmassa, och genom militanta extremister. Dessa olika aktörer ligger bakom de flesta religiöst motiverade mord, oftast med statens passiva stöd. Författarna konstaterar i rapporten: ”Maktdynamiken mellan en stat och dess medborgare innebär att den förra kan utöva kontroll över sina intressen antingen genom reglering eller genom att erbjuda skydd."
När det gäller de civila morden menar författarna att den statliga aktören har ett ansvar, även om det inte är staten som ligger bakom mordet. I rapporten skriver de: ”Dessa [de civila aktörerna, reds. anm.] finns ofta i en religiös kontext av lagar eller sedvänjor, som påbjuder dödsstraff för den som har kränkt religionen. Även om staten inte är direkt skyldig för offrens död, så måste den hållas ansvarig för att tillåta, och ibland även stötta, eller misslyckas med att förhindra den här typen av våld.”
Förföljer religiösa genom olika lagar
Under perioden 2010-2020 var det bara i sex av de tolv länderna som dödsstraff faktiskt utdömdes, enligt rapporten. Forskarna menar dock att antalet praktiserande länder antagligen är större i verkligheten, eftersom flera olika lagar kan användas för att åtala religiösa brottslingar. I till exempel Iran anklagas kristna konvertiter ofta för att vara ett ”hot mot den nationella säkerheten eller för att bedriva propaganda mot staten”. Enligt rapporten sker detta utifrån en medvetenhet om nationellt och internationellt motstånd mot religiösa avrättningar, vilket har lett till andra sätt att förfölja religiösa lagbrytare, som ger mindre uppmärksamhet.
Rapporten ”Att döda i Guds namn: statssanktionerade kränkningar av religionsfrihet” publicerades i oktober 2021, av ett australiensiskt universitet i samarbete med en organisation som arbetar mot dödsstraff.
Läs mer om hädelsefall:
Fyrabarnspappa dömd för hädelse
Pakistanskt par har flytt till Europa
Högsta domstolen i Pakistan friar Asia Bibi
Fotnot: De tolv länderna som har dödsstraff för religiösa brott är Afghanistan, Brunei, Iran, Maldiverna, Mauretanien, Nigeria, Pakistan, Qatar, Saudiarabien, Somalia, Förenade Arabemiraten och Jemen. Alla utom Förenade Arabemiraten finns med på World Watch list 2021.