Irak den 9 november 2021
För förföljda kristna är Bibeln en skatt, som de klamrar sig fast vid när det ser som mörkast ut. Men att få tag på en bibel är inte alltid det lättaste. För kristna i Irak är det betydligt mer komplicerat än att bara beställa hem en från nätet. Men tack vare Open Doors samarbetspartner kan behovet av Guds ord mötas.
Hanen och Sedar är två av de kristna som Ramy* möter när han delar ut biblar.
Klockan är sex på morgonen. Bibelspridaren Ramy* lastar sin skåpbil med böcker. De tidiga morgnarna är en del av jobbet när man levererar biblar. För Ramy är detta inte något problem - han ska ju leverera den bästa bok han har läst till sina kristna syskon.
– Nu ber vi innan vi åker, säger Ramy och knäpper händerna.
”På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen” (Matteusevangeliet 5:16)
I och med pandemin har Ramys arbete blivit svårare. Gränserna mellan olika regioner är stängda och man behöver särskilda tillstånd för att passera. Men samtidigt som det finns många negativa sidor av corona-krisen, finns det en positiv sida också. Människor har börjat studera Bibeln mer i sina hem.
Idag ska Ramy till en by på Nineveslätten, där fader Poulos väntar på de tunga boklådorna.
Fader Poulus tar emot biblarna som ska delas ut i hans församling.
Biblar och andra kristna böcker lagras i kyrkan och kommer att distribueras av prästen. Förutom biblar ska kristna studieböcker delas ut, till bibelstudiegrupper med församlingsmedlemmar. Barnen får barnbiblar. När fader Poulos gör hembesök hos familjer ger han dem ibland en bibel.
Inne i kyrkan träffar vi Sedar, 21 år gammal. Det glittrar i ögonen på henne när hon pratar om Gud, församlingen och Bibeln.
– Bibeln är den viktigaste boken i världen. Det är den bok som lär oss mest. Den är grunden för alla människor.
Sedar menar att Bibeln är extra viktig i en tid när församlingen ska byggas upp igen, efter det som raserades när många fick fly för att komma undan IS.
– Vi måste bygga upp vårt liv igen på en stark grund. Bibeln är en sådan grund. Det är boken som ger oss evigt liv och glädje.
”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra” (Johannesevangeliet 13:34)
Sedar är mycket engagerad i kyrkan och finns med ideellt i olika lärjungagrupper. Hon ber och läser Bibeln tillsammans med sina vänner.
– Jag vill säga till människor att de ska komma till Jesus med alla sina svårigheter och all sin kamp. Det är bra att be tillsammans när vi känner oss svaga. Och vi får inte glömma bort att läsa Bibeln. När vi läser den får vi frid i hjärtat.
Sedar och Hanen.
Passionen för Bibeln delar Sedar med sin vän Hanen, 26 år gammal. Även Hanen är engagerad i kyrkans olika lärjungagrupper.
– Man kan komma till Bibeln när man vill, säger hon.
En bibelberättelse som särskilt inspirerat Hanen är från Matteusevangeliet kapitel 5, när Jesus talar om att kristna ska vara jordens salt. Hanen var ensam kristen i sin klass på universitetet och försökte visa Jesu kärlek i handling. När studenterna i slutet av året gav varandra smeknamn fick Hanen namnet ”klassens salt”. ”
– Jag kom ihåg vad Jesus sa om salt i Bibeln och blev glad att mina klasskamrater kallade mig det, säger hon.
En av församlingsmedlemmarna bär in en låda med biblar till kyrkan.
Vi går från den unga generationen bibelälskare till den gamla. Vi hälsar på hemma hos 75-åriga Jalila. Hennes syn är inte lika bra som tidigare, men det hindrar henne inte från att läsa Bibeln. Hon använder bara ett förstoringsglas för att läsa de små bokstäverna.
– Bibeln är mat för själen. Den är det viktigaste i livet, säger hon.
Jalila ska eventuellt få kristen studielitteratur från kyrkan, men någon ny bibel behöver hon inte. Den bibel hon håller i handen är av de få saker hon tog med sig hemifrån, när IS närmade sig hennes stad 2014 och hon blev tvungen att fly.
– Där stod jag framför bokhyllan och visste inte om jag någonsin skulle komma tillbaka. Jag tog med mig min bibel och bad Herren beskydda resten av mitt hem när vi gav oss iväg.
”Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv” (Lukasevangeliet 21:19)
Jalila ångrade aldrig att hon bara tog med sig sin bibel. Det var det enda föremål som vägledde henne under tiden då hon tvingades ta sin tillflykt till en kyrksal, som hon delade med flera familjer. Jalila läste inte bara Bibeln för egen del, utan hon samlade också andra för att studera en bibelvers om dagen. Genom Open Doors samarbetspartner, och tack vare våra understödjare, kunde alla i Jalilas grupp få varsin bibel.
Jalila läser Barnens Bibel tillsammans med sina barnbarn.
Sedan Jalilas hemstad befriades från IS återvände Jalila hem. Nu läser hon Bibeln varje dag med sina barnbarn. Genom bibelutdelningen har barnbarnen fått en barnbibel och andra böcker som hjälper dem förstå sin tro. Aram tar efter sin mormor och vittnar för andra.
– Jag delar berättelserna jag läser med mina vänner i skolan, säger han.
Längre ner på gatan träffar vi Sabah, 65 år. I hans hem har bokhyllan en framträdande plats i vardagsrummet. Under årens lopp har han samlat på sig en hel del böcker, men Bibeln är och förblir hans favoritbok.
– Bibeln är min bästa vän, säger han.
I tio år satt Sabah i ett iranskt fängelse som krigsfånge. Då upplevde han intensivt kraften i denna ”bästa vän”.
– Jag brukade läsa bibelverser högt och diskutera dem med mina kristna medfångar. Min gode vän Muhammad deltog inte, men han satt och lyssnade på vårt samtal på avstånd. Han blev kristen. Men han accepterades inte av omgivningen och miste livet för sin tros skull.
”Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad” (Markusevangeliet 13:13)
Idag berättar Sabah om Jesus för barnen i kyrkan. Under nedstängningen fick han under en tid nöja sig med zoom-möten, men nu börjar de vanliga samlingarna så sakta starta upp igen.
– Min vision är att skapa enhet mellan de kristna samfunden och uppfostra barn som läser Bibeln och kan kämpa för sin tro.
Sabah och hans son Miron diskuterar Bibeln tillsammans.
Sabah förde över kärleken till Bibeln till sin son Miron, 25, i mycket tidig ålder. Nu älskar Miron Bibeln och är själv bibellärare. Far och son lägger mer än gärna tid på att prata om Bibeln tillsammans.
– Bibeln är kroppens ande. Utan Bibeln lever vår kropp utan att vara verkligt levande, säger Miron.
Miron började sin tjänst som bibellärare när livet tycktes vara på botten. Han hade just flytt undan IS och förlorat sitt hus i Mosul. En kort tid senare dog hans mamma i cancer.
– Jag lärde mig att vandra som kristen mitt på det stormiga havet. Genom alla dessa svårigheter lärde jag mig att återspegla bilden av Jesus, förklarar han.
”Ropa till mig när du är i nöd, jag skall rädda dig, och du skall ära mig” (Psaltaren 50:15)
Bibelutdelningen går mot sitt slut. Sista anhalten blir hos läraren Bashar, 35 år.
– Bibeln är mat för själen, säger han.
Det som drog Bashar till Bibeln var märkligt nog förföljelse.
– Vi var den enda kristna familjen i vår del av stan. Extremisterna sa att de skulle ”röja undan” alla kristna. De hatade oss. Det gjorde mig rädd och deprimerad. Jag trodde att jag var värdelös, berättar han.
Läraren Bashar håller upp sin bibel.
En dag fick Bashar se Herren i en syn.
– Jag såg hur Jesus döptes i Jordanfloden och jag stod bredvid honom. En duva landade på min axel och sa: ”Var stark, jag ska aldrig lämna dig”.
Dagen när Bashar började läsa Bibeln var den dag då Gud förvandlade hans liv.
– Jag började älska mig själv och människorna i min omgivning. Jag är här för att vittna om vad Jesus har gjort i mitt liv.
I kyrkan samlas folk och ska studera Guds Ord. Skåpbilen är tom. Vi lämnar samhället på Nineveslätten med Jalilas ord ekande i öronen: ”Genom Bibeln lyssnar jag till hans röst. Jag vet att min Frälsares hand är med mig.” Ramy stänger skåpbilens bakdörrar och startar motorn. I morgon väntar nya bibelälskare.
*Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.