Turkiet

Förföljelse drivs ofta på av föreställningen att vara turk också är att vara muslim. Den som öppet bekänner sig till en annan religion betraktas som svikare som vanärar sin familj och nationen.

Extra utsatta är kristna konvertiter med muslimsk bakgrund. Konvertiter är utsatta för trakasserier, förkastas av sina familjer och hotas med våld från både familjemedlemmar och radikala islamistiska grupper. Många håller sin tro dold och känner sig tvingade att leva dubbelliv. Dock finns det andra som öppet och modigt visar och lever sin tro. De speglar den mångfald som finns både inom den turkiska kyrkan likväl som i det turkiska samhället i stort.

Personer med en annan tro än islam utsätts för diskriminering. Generellt möter kristna en begränsad tillgång till statliga arbeten och kan även diskrimineras när det gäller privat anställning. I områden där det pågår etniska konflikter, är det risk att historiskt kristna samhällsgrupper hamnar mellan stolarna och tvingas bort från sina hemtrakter.

Vad har förändrats under rapporteringsperioden?

Förföljelsen ökade något i Turkiet under rapporteringsperioden för World Watch List 2026, men situationen är i stort sett likadan som förut.

År 2023 invigdes en nybyggd syrisk-ortodox kyrka, den första sedan republiken Turkiet utropades. Men trots detta så betraktas fortfarande historisk kristna kyrkor som utländska, och församlingarna möter en mycket strikt kontroll från myndigheterna, i allt från val av kyrkoledare till beslut om att stänga kyrkor.

President Erdoğans regering har fortsatt att slå till mot opposition sedan kuppförsöket 2016. Det har allvarligt begränsat medborgares och medias frihet, och journalister och politiker har fängslats. Dessa pågående tilltag har ökat trycket mot turkiska kristna.

Den pågående konflikten i sydöstra Turkiet, speciellt med separatistgruppen PKK (Kurdistans arbetarparti), kan vara på väg att förändras. I maj förra året annonserade PKK om en upplösning, vilket kan leda till en politisk lösning. Men den etniska spänningen i regionen har intensifierats och syriska kristna möter hårt tryck. De möter fientlighet från både myndigheter och kurdiska klaner, som vill tvinga bort dem från området.

Så utsätts olika grupper

Kristna konvertiter med muslimsk bakgrund från grannländer tillhör den grupp som är mest utsatt för förföljelse. De möter intensivt tryck från familj, samhälle och myndigheter.

Historiska kyrkor, såsom den armeniska, grekisk-ortodoxa och assyriska kyrkan, behandlas som ”utländska”. De övervakas av myndigheterna och möter överdriven byråkrati. Många gånger konfiskeras kyrkans lantegendomar och kristna drabbas av våld.

Kristna på landsbygden riskerar att möta social fientlighet, på grund av utbredda och strikta muslimska seder och kultur. Det stora antalet kristna flyktingar från grannländer möter också en hög nivå av fientlighet.