Burma (Myanmar)

Burma/Myanmar

Religiös nationalism gör livet svårt för Myanmars (tidigare Burma) kristna befolkning.

Den 8 november 2015 vann oppositionspartiet NLD, lett av Aung San Suu Kyi, en jordskredsseger i Myanmar. Överraskande nog utsåg partiet en baptistisk kristen från den etniska minoriteten Chin till vicepresident. En annan kristen blev talman i parlamentets överhus.

I slutet av augusti 2016 hölls en stor fredskonferens med deltagande av de olika stridande parterna i det långa inbördeskriget i Myanmar. Den viktigaste frågan, hur man skulle bygga upp förtroende mellan den armén, de etniska minoriteterna och de olika rebellgrupperna, är än så länge olöst.

Drabbade kyrkoinriktningar
Den värsta förföljelsen mot kristna drabbar konvertiter med muslimsk eller buddistisk bakgrund och icke-traditionella protestantiska frikyrkor. Även historiska kyrkor möter förföljelse, om än inte i lika hög grad som de två andra.

Förföljelsen i Myanmar

  • Förföljelsen av kristna i Myanmar ligger på en generellt hög nivå och har ökat kraftigt sedan World Watch List 2016. Ökningen beror bland annat på de nya ras- och religionslagar som trätt i kraft. Det har också kommit in fler rapporter om konvertiters situation.
  • Den press kristna möter är som störst när det kommer till kyrkolivet men också när det gäller sociala nätverk.
  • Våldet har minskat jämfört med förra rapporteringsperioden, men det beror främst på att det blivit svårare att få fram korrekt information om antalet kristna som angripits eller dödats och kyrkor som attackerats. Det beror framför allt på att stridigheter ökat i delstaterna Kachin och Shan, vilket gör att mörkertalet blir stort.

Drivkrafterna bakom förföljelsen
Drivkrafterna bakom förföljelsen mot kristna i Myanmar är först och främst religiös nationalism, i lägre grad även diktatorisk paranoia och islamiskt förtryck.

Framtidsutsikter
Internationella medier fortsätter att rapportera i positiv anda från Myanmar. Det första fria valet på 25 år gick i stort sett till på rätt sätt, något som inger hopp om fortsatta demokratiska framsteg i Myanmar.

Den radikala buddhistiska rörelsen Ma Ba Tha har offentligt kritiserats. Trots det har regeringen indirekt backat upp dem genom att hävda att den muslimska minoriteten rohingya inge ska kallas för rohingya utan för bengali. Underförstått innebär det att de inte anses tillhöra Myanmar, trots att de levt i landet i flera generationer. De bådar inte gott för de kristna etiska minoriteterna, som även i fortsättningen kommer att drabbas av förföljelse med religiösa nationalistiska förtecken.

 

Senaste nytt