Iran styrs av en strikt islamisk regim, som betraktar förekomsten av husförsamlingar som ett försök av västvärlden att underminera islam och dess auktoritet.
När människor med muslimsk bakgrund blir kristna kan de bara träffas i hemliga husförsamlingar. Om deras tro upptäcks är det stor sannolikhet att de kommer att övervakas, trakasseras, arresteras och/eller åtalas för ”brott mot nationell säkerhet” – en brottsrubricering som är mycket diffus och som kan missbrukas. Ledare och medlemmar för iranska husförsamlingar har dömts till långa fängelsestraff, som även innefattar fysisk och psykisk misshandel.
Iranska kristna riskerar att stängas av från sin utbildning, förlora sina jobb och ha mycket svårt att få en ny anställning. För kvinnor är situationen ännu svårare, eftersom iransk lagstiftning ger kvinnor få rättigheter. Om deras tro på Jesus upptäcks, kommer de sannolikt att bli misshandlade av sina män eller också tar mannen ut skilsmässa och kvinnan fråntas vårdanden om barnen.
Armeniska och assyriska kristna har en lång historisk bakgrund i Iran. Dessa skyddas av staten, men behandlas som andra klassens medborgare. De är förbjudna att låta kristna med muslimsk bakgrund delta i deras gudstjänster och får inte tillbe eller hålla gudstjänster på det nationella språket persiska.
Vad har förändrats under 2022?
Situationen för iranska kristna, och speciellt för dem som har konverterat från islam till kristendom, har inte på något sätt förbättrats. Förtrycket mot kristna är extremt inom alla livets områden. Det har skett en ökning av antalet rapporterade våldsincidenter, bland annat har det skett en kidnappning under rapporteringsperioden för World Watch List 2023.
Landets politiska ledning, med presidenten i spetsen, domineras av hårdföra individer som inte tolererar kristendomen, och framför allt inte att någon konverterar från islam till kristendomen. Förändringen och skärpningen av strafflagen 2021, som även används för att åtala kristna, är en del av en större inriktning mot att göra Iran till en totalitär stat. Den statliga övervakningen ökar och myndigheterna blir allt tuffare när det gäller att kontrollera människors vardag, en hållning som blir tydlig i det våldsamma gensvaret på protesterna som följde efter Mahsa Aminis död 16 september 2022.
Så utsätts olika grupper
Kristna konvertiter med muslimsk bakgrund löper mycket stora risker i Iran. Kristna i storstäder riskerar att övervakas och arresteras av myndigheterna. På landsbygden utsätts kristna för en större social press, som gör det mycket svårt att mötas för gemenskap med andra kristna.
Privatlivet
14,5
MAX = 16,7
Familjelivet
14,6
MAX = 16,7
Sociala nätverk
13,8
MAX = 16,7
Livet som medborgare
15,8
MAX = 16,7
Kyrkolivet
16,5
MAX = 16,7
Förekomst av våld
10,7
MAX = 16,7
86
MAX = 100
Ladda ner våra utförliga rapporter om situationen för kristna i Iran. Där kan du läsa mer om orsakerna till förföljelsen, framtidsutsikterna för kyrkan och hur förföljelsen i landet konkret tar sig uttryck i de sex områdena som mäts av World Watch List. Rapporterna uppdateras årligen i samband med World Watch List-releasen och de är på engelska.
Iran
den 28 februari 2023
Regissören och producenten Joseph Hovseipan har nu gjort en kortfilm för att stödja protesterna i sitt forna hemland Iran. I en intervju med Voice of America berättar Joseph att han vill stå upp för mänskliga rättigheter, precis som hans pappa, den mördade pastorn Haik Hovsepian, gjorde.
Iran
den 26 augusti 2022
En iransk kristen konvertit som lider av långt framskriden Parkinsons sjukdom och hans fru har gripits. Paret dömdes i slutet av 2020 till två respektive åtta års fängelse, men har tidigare fått höra att de inte behöver avtjäna sina straff.
Iran
den 30 juni 2022
Tre kristna iranier har dömts till fängelse i sammanlagt 22 år för att ha organiserat och etablerat husförsamlingar – samtidigt menar regeringen att det råder yttrande- och mötesfrihet.
