Du är offline. Det här är en skrivskyddad version av sidan.
I oktober 2018 blev Eldos, en ung kristen, svårt misshandlad på grund av sin tro och förd till sjukhus med bland annat käkfraktur och skador på tänderna. Det tog flera år, men nu är Eldos tänder återställda igen. Open Doors startade en skrivkampanj för att uppmuntra Eldos och vi följde sedan upp hur det gick för honom vid flera tillfällen. Vi besökte honom och hjälpte honom även praktiskt.
Nyligen fick vi följande hälsning från en släkting till Eldos:
”Vi och Eldos har det bra. Några personer hotar och förföljer oss fortfarande ibland, men de flesta har vi en bra relation till. Vissa grannar har vi till och med fått en bättre relation till, efter att de har sett hur vi förlåtit dem som slog Eldos. Vi krävde dem inte på ekonomisk kompensation, vilket blev till ett vittnesbörd. Många har blivit trevligare mot oss efter att ha sett hur vi agerade med respekt. Och överlag lever vi ett fridfullt liv, där Gud bevarar och välsignar oss. Vi fortsätter berätta om evangeliet för våra släktingar och grannar. Allt är bra med oss.”
Tio år har gått sedan Ilmurad frigavs och fick krama om sina barnbarn igen i februari 2012.
Pastor Ilmurad från Turkmenistan dömdes till fyra års fängelse efter att ha blivit oskyldigt anklagad för bedrägeri mot tre personer. I februari 2012 blev han dock oväntat frigiven.
Open Doors lokala partner hade nyligen kontakt med Ilmurad igen. Han berättar att han mår bra och att hans hälsa är som den ska, även om han har diabetes. Det tog dock några år att repa sig efter det hårda livet i fängelset. Han jobbar fortfarande som pastor och hjälper människor i sin stad. Just nu rustar han upp området utanför sitt hus, där han kan samla mer folk. Folk från församlingen hjälper honom med arbetet. Ilmurad är fortfarande tacksam för allt stöd han fick från många supporters över hela världen!
Makset, hans fru Aygul och parets fyra barn på en bild från 2013.
Makset Djabbarbergenov satt i en fängelsecell i Kazakstan i 90 dagar, under hot om deportation till sitt hemland Uzbekistan. Där skulle han med största sannolikhet ha fått tillbringa flera år i en hård fängelsemiljö. Brottet han anklagades för var att ha varit ledare för ett antal kristna husförsamlingar, som inte varit registrerade hos myndigheterna. Detta gjorde pastor Makset till en efterlyst brottsling och 2007 flydde han till Kazakstan för att inte bli arresterad. Två år senare fick han och hans familj flyktingstatus av FN:s flyktingorgan UNHCR, men trots det vill Kazakstans myndigheter inte hjälpa dem. Till slut kunde de dock börja ett nytt liv i Europa i december 2012.
Open Doors hjälpte Makset att fly och stöttade honom även genom att organisera en skrivkampanj. Många kristna över hela världen bad för honom och hans familj. Det är fortfarande väldigt svårt för Makset att hantera att han inte lever i Centralasien längre. Han är en aktiv evangelist i sitt nya land, men brinner också för Centralasien och har kontakt med många människor som kommer därifrån.
Makset är till stor uppmuntran för andra pastorer som har utsatts för förföljelse, som till exempel Pastor L från Centralasien. Pastor L berättar: ”När jag kom hem efter att underrättelsetjänsten hade arresterat och frågat ut mig i några dagar var jag väldigt deprimerad. Jag kände mig verkligen skyldig och som att jag inte kunde vara till någon nytta längre. Men så kom en grupp kristna på oväntat besök. En av dem var pastor Makset och när han berättade sin historia blev jag enormt uppmuntrad. För när jag ser vad han har fått gå igenom, så inser jag att det kan hända mig också. Gud sände verkligen Makset för att uppmuntra mig.”
Bahrom tillsammans med sin fru och dotter i januari 2020, en månad efter frigivningen.
Våren 2017 dömdes Bahrom till tre års fängelse, på grund av falska anklagelser om extremism. Han frigavs i december 2019, och skriver följande tackbrev:
”Kära bröder och systrar,
Kära bröder och systrar i Kristus Jesus. Åren 2017-2019 har varit en period då vår tro och vandring med Gud har prövats genom förföljelse, inte bara för mig och min familj utan för många kristna kyrkor i vårt land. Utmaningarna har lärt oss att hålla ihop och lita på Herren i svårigheterna. Många kristna från hela världen visade sin solidaritet med oss under tiden i fängelset genom att skicka brev med uppmuntrande hälsningar och stöd i förbön. Många kristna bad för mig och min familj och den 18 december 2019 släpptes jag från fängelset. Det gjorde att jag kunde fira jul och nyår med min familj och kyrkan, vilket gladde både mig och de som står mig nära. För många var det verkligen ett bönesvar. Herren sa: ”Jag ska inte lämna dig eller överge dig”.
Gud har visat sig genom många syskon och även genom er. Jag och min familj är mycket tacksamma för era förböner och den praktiska hjälp vi har fått från er. Livet efter tiden i fängelset har förbättrats undan för undan tack vare den omsorg vi har fått från olika vänner. Den fysiska hälsan är bra; alla tester är normala. Även om den vänstra njuren har blivit mindre, så visar tester och läkarundersökningar att den fungerar bra och att det inte behövs någon operation. Jag behöver bara gå på kontroll hos en urolog en gång per år.
I början av förra året attackerades min kyrka av elaka människor och en domstol beslagtog byggnaden. Vår församling möts nu i en 40-tons container. Vi ber att vi ska hitta en ny kyrkolokal och ni får gärna vara med i bön. Herren säger: ”Ropa till mig, så ska jag svara dig…” (Jeremia 33:3)
Vi ser ert stöd som Guds hjälp, som vi tackar Herren för. Och för er kan nog ert engagemang räknas som en tjänst för Herren Jesus Kristus (Matteusevangeliet 25:34–40).
Gud välsigne er alla!
Med all respekt, pastor Bahrom och Gulnora Kholmatov”
Open Doors partner hade nyligen kontakt med Bahrom. Han mår bra och allt är som vanligt igen. Han har redan återhämtat sig från fängelsevistelsen och har inga problem med hälsan. Även hans familj mår bra. Hans fru Gulnora arbetar på sjukhus och deras tre barn fortsätter sina studier.
Bahrom behöver fortfarande vara försiktig som pastor. Enligt honom är han fortfarande registrerad hos underrättelsetjänsten och övervakad, eftersom han har ansetts vara en ”extremist”. Han går till kyrkan på söndagarna, men avstår än så länge från att delta aktivt i gudstjänsterna. I stället bestämmer han träff med olika personer på andra ställen än i kyrkan, och möts ansikte mot ansikte vilket han kallar för att de ses ” hjärta till hjärta”. Situationen har tyvärr inte förbättrats, så fortsätt gärna att be för detta.
