Då och nu
Under Talibanernas tid var situationen extremt svår för de som bestämde sig för att lämna islam. De betraktades som förrädare. Kristen aktivitet skedde hemligt och med stor försiktighet på grund av pressen från samhället och myndigheterna.
I och med regeringsskiftet fick man en viss frihet, speciellt i Kabul. Men situationen förblev extremt svår för minoritetsgrupperna (däribland de kristna) eller för de som valt att lämna islam och därför betraktades som avfällingar.
Utländska truppers närvaro ger större säkerhet i vissa områden. Det har även lett till att fler deltids- och tillfälliga jobb skapats och kan även haft inflytande på förbättringar inom mänskliga rättigheter i landet.
Allt eftersom utländska trupper drar sig tillbaka över de kommande åren kan det resultera i att Talibanerna får ökat inflytande i landet. Det kommer i så fall ha negativ inverkan på minoriteters rättigheter, även för de kristna. De som besökt landet har redan märkt av ett ökad islamiskt inflytande på många sätt. Trycket på de troende som bor i Pashto områden är redan mer alarmerande än i andra delar av landet.
Säkerheten i Afghanistan är fortfarande ett stort orosmoment eftersom våld och kidnappningar förekommer ofta. Dessutom finns det flest landminor i världen i Afghanistan och brottsligheten ökar vartefter kriminella gäng verkar i olika områden.
Pressen på de troende från familj, myndigheter och talibaner
Den mest negativa följden för de troende är familjens, släktens och nätverkens allomfattande sociala kontroll. Det afghanska samhället är byggt på kontakten mellan alla släktingar så det finns inte mycket utrymme för individualitet. På så sätt är trycket stort på kristna och det kan leda till döden om man vägrar ge upp sin tro. De flesta afghanska kristna håller därför sin tro för sig själva och berättar bara för människor de verkligen kan lita på.
Religionsfrihet finns med i 7e paragrafen i Afghanistans konstitution; vilket innebär att staten ska iaktta FN:s förordningar, avtal mellan stater, de internationella fördrag Afghanistan skrivit under samt universella deklarationen för mänskliga rättigheter. Den 2a paragrafen garanterar även en viss frihet för de som tillhör andra trosinriktningar, medan islam betraktas vara republiken Afghanistans heliga religion. Anhängare av andra religioner ska i och med det vara fria inom lagen att utöva sina religiösa ritualer. Däremot säger paragraf 3 att "ingen lag kan motsätta sig trosuppfattningar och bestämmelser i den heliga religionen islam".
Även fast regeringen har skrivit på alla internationella avtal om att skydda religionsfriheten kan de i sitt nuvarande läge inte garantera ens de grundläggande beståndsdelarna i denna rättighet. Tvärtom; att upptäckas vara kristen utsätter omedelbart den troende för förtryck.
De som har vänt sig från islam betraktas som avfällingar och förrädare mot land och religion. I offentliga sammanhang hindrar rädslan från eventuella konsekvenser folk från att vända sig bort från islam. Hädelse och avfall anses vara bland de värsta brotten man kan begå. Trycket från myndigheterna på de afghaner som väljer att byta religion är stort. Myndigheterna brukar undvika rättegångar mot kristna eftersom de då hamnar inför internationell granskning, men generellt sett har statstjänstemän negativ attityd mot kristna.
Fastän Talibanernas makt försvagades och glömdes bort ett tag så börjar de nu återfå sin styrka. Talibanerna hotar den afghanska befolkningen på landsbygden genom "nattliga besök" och "nattliga brev". Även kidnappning av och attacker mot offentligt anställda, poliser, lärare eller de som vågar tänka annorlunda förekommer.
Under oktober 2011 gjorde Talibanerna ett uttalande via en av sina webbsidor där de lovade att rensa bort de kristna från landet, vare sig de var nationella eller utlänningar. De betonade att utländska biståndsorganisationer och NGOs var huvudmålen och anklagade dem för att försöka evangelisera för afghaner. De nämnde runt 200 organisationer och angav en plan på att attackera dem en och en. Kristna biståndsarbetare är fortfarande huvudmålen för många slags attacker. I augusti 2011 kidnappades två tyska hjälparbetare i Parwan provinsen norr om Kabul. Båda hade skjutits till döds när man hittade deras kroppar den 5 september. Man har även hört om andra kidnappningar och svårigheter för kristna som visar på hur spänd situationen är för alla kristna i landet, vare sig de är utlänningar eller inte.
Kyrkans situation
Alla afghanska kristna kommer från en muslimsk bakgrund. Om det blir känt att någon har konverterat till kristendomen kommer han eller hon utsättas för hård press att avsäga sig tron både från familj och samhälle. Om en troende upptäcks diskrimineras de av familj, gemenskapskrets samt lokala myndigheter och imamerna. Folk kommer försöka tvinga dem att avsäga sig tron. Under dessa omständigheter kan den lilla kristna minoriteten inte ha gemenskap i officiella sammanhang. Att mötas hemma hos någon är en möjlighet även om det kräver stor försiktighet. Därför finns det inte en enda officiell kyrkobyggnad i Afghanistan, inte ens för utländska troende.
Även om mission är förbjudet i landet kommer afghaner till tro på Jesus Kristus. Det händer ofta genom gudomliga uppenbarelser såsom i drömmar och syner. Om och när människor har tillgång till Ordet talar det till deras hjärtan. Många upptäcker de kristna radio- och Tv-program som finns tillgängliga och budskapet finner vägen till de hjärtan som hungrar efter sanningen. De som har tillgång till internet kan söka efter och hitta svar på sina frågor genom de många webbsidor som utformats speciellt för att afghaner ska upptäcka evangeliet.
Människor i Afghanistan blir nyfikna på kristendomen. Efter att några afghanska kristna exponerats offentligt på statlig TV blev det vida känt att afghanska kristna existerar. Vissa landsmän blev arga när de insåg detta, medan andra började söka och ställa frågor.
Vissa av de lokala kristna är modiga och berättar om evangeliet för andra när de känner att det finns möjlighet. Det kan även hända att människor runtomkring märker förändringarna i deras liv, deras nya attityd samt höga moral och etik och frågar därför om orsaken bakom. Många av de unga är mycket mer uppmärksamma på vad som sker runtomkring i världen än föregående generationer och ställer många frågor som de runtomkring ofta inte kan svara på.
Förr kom ofta de troende från fattiga situationer medan på senare år har ett antal välutbildade, skickliga människor kommit till tro och engagerar sig i kristna aktiviteter.
Eftersom det inte finns någon religionsfrihet alls för afghanska kristna och på grund av säkerhetsriskerna i landet är det mycket svårt att få de kristna att samlas. Det är även svårt att kunna anordna lärjungaträning eller uppföljning och få folk att lita på varandra. Däremot finns det några vänner eller familjegrupper som har börjat anordna småsamlingar. Under åren har medvetenheten ökat bland de afghanska kristna att de inte är ensamma och man hör inte lika ofta att de kristna känner sig isolerade.
Att ha Skriften och annat kristet material i hemmet är nästintill en omöjlighet eftersom det är för riskabelt. Därför är kristen radio och TV så viktigt för att de kristna ska kunna växa i tro. Böner och stöd från exilafghaner spelar en avgörande roll eftersom det styrker de troende i landet.
Eftersom de vuxit upp i en muslimsk miljö brottas många troende med de bibliska koncepten och lärorna. Deras kulturella inlärningssätt är att lära sig utantill och tillsammans med andra. Därför är det svårt för många att göra individuella val och reflektera över Ordet. Dessutom lider hela folket efter effekterna från årtionden av krig och våld. Dessa faktorer spelar även roll för kyrkan och kan till och med bli ett hinder för kyrkans tillväxt.
Förföljelse är en del av vardagen för många av de troende i Afghanistan. De flesta har antingen egna upplevelser av förtryck från släktingar eller vänner, eller så märker de eller hör talas om det från andra kristna. Viss utbildning går ändå att ge om förföljelse över radio och TV och i lärjungaträning. Allt eftersom nätverken stärks stiger stödet till de som upplever svårigheter från andra afghanska troende.
Hur kan vi hjälpa till?
Kyrkan är I stort behov av utbildning. Några kanske har varit kristna i flera år utan att fortfarande veta skillnaden mellan gamla och nya testamentet. Eftersom det är för farligt för dem att ha en Bibel i hemmet är det inte ofta de får möjligheten att studera Guds Ord, förutom att lyssna på radio eller titta på satellit-TV. Tillgången till internet är begränsad men när det går blir det genast lättare att erbjuda resurser för lärjungaträning och tillväxt.
Det behövs stor kreativitet för att hitta nya sätt att nå ut med evangeliet till det afghanska folket och att styrka kyrkan som finns i landet. Under de senaste 30 åren har Gud sakta men stadigt byggt upp sin kyrka i Afghanistan. Den är liten och skör men växande. Allt eftersom att kristna från olika bakgrunder och organisationer jobbar sida vid sida för att stötta kyrkan i Afghanistan, är det som om vi tillsammans gräver små diken där sedan livets vatten kan flöda och nå många människor. Precis det lovade Gud åt kungarna i Israel och Juda genom profeten Elisa. I 2 Kungaboken 3:16-17 säger Elisa: "Så säger HERREN: Gräv grop vid grop i denna dal. Ty så säger HERREN: Ni skall inte märka någon vind eller se något regn, men ändå ska dalen bli full med vatten, så att både ni själva, er boskap och era övriga djur får att dricka (SFB)". Inget är omöjligt för Gud. När vi lyder Guds kall förväntar vi oss ärligt att Han ska fylla dikena med levande vatten.
Det är bara genom bön och förbön vi kan riva ner det som hindrar tillväxten i den afghanska kyrkan. Då kan hjärtan öppnas för att ta emot Herren Jesus ord: "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt." (Matteus 11:28-30, Bibel 2000)
KällaOpen Doors International
ÖversättareMaria Brandes